söndag redan
Idag har jag påbörjat min nya medicin. Så nu är det verkligen att jag har ptsd, eller ja har varit ett tag. Men inte fören nu har jag verkligen börjat fatta på riktigt.
Ångestdämpande mediciner och ökning av mina antidepressiva..
Jag är livrädd för att äta tabletter men samtidigt märker jag att jag kan fokusera mer. Men jag vill bara må bra igen, inte känna den här tröttheten eller så.
Vill känna mig normal.. Vilket det känns som om jag aldrig kommer kunna göra igen. Just nu mår jag skit och jag vill inte känna såhär. Men va ska man göra? All min energi går till att försöka få allting som caitlin har rätt till. Så som det inte är just nu. Och på fredag har jag mötet och det känns som om det bara är jag som kommer strida.
Robbin verkar dethär inte ta lika mkt på som det gör för mig.
