Maktlös känsla!
Jag är trött och egentligen inte trött. Kan inte sluta tänka på hur jag ska lösa allt och få allt att gå enligt planer.
Det känns också som om jag ska kunna göra underverk utan att jag själv klarar av detta.
Jag känner mig stressad över att fixa saker åt folk, i stället för att jag kan fokusera på mig just nu när jag behöver Kittytid..
Jag vill ärligt bara sätta mig ner å gråta,dock skulle de inte komma några tårar.. det är helt tomt!
Jag känner mig så maktlös och jag vet inte hur jag ska få allt att fungera och att gå ihop, tips mottages!
Med allt som händer runt omkring så vet jag inte hur allting kommer att gå. Mår inge vidare utav att jag stressar.
Och jag känner mig jävligt ensam, som om ingen riktigt kan förstå vad det är jag går igenom och kanske kan sätta ord på. Jag vet att de låter jättekonstigt! Men allting känns bara pest och pina just nu i natt. Det spelar ingen roll riktigt vad jag gör eller säger eller ska försöka fixa på alla sätt och vis.
Hoppas på en bättre lördag
